|
LÖNSAM MILJÖINVESTERING "Vi vill ha en
beskattning som gör det lönsamt för fastighetsägare att
effektivisera energianvändningen, reducera utsläppen av växthus-
gaser och i övrigt minska klimatbelastningen. Den som betalar skatten ska
själv kunna påverka storleken genom att investera för ett
bättre klimat."
Naturskyddsföreningen, Riksbyggen och
HSB anser sig ha stöd av opinionen när de idag lägger fram ett
gemensamt förslag.
Enligt ordföranden i FN:s klimatpanel
måste världens utsläpp av växthusgaser börja minska
inom sju år om inte den globala medeltemperaturen ska öka med mer
än två grader. Och i Sverige finns en parlamentarisk enighet om att
minska utsläppen med 75-90 procent till 2050.
Om detta ska vara
möjligt måste vi nu utveckla vårt skattesystem så att
det ger de rätta signalerna till individer och företag. Utmaningen
är gigantisk. Bostadssektorns energiförbrukning utgör en mycket
stor andel av den samlade miljöbelastningen, totalt cirka 30 procent av de
totala utsläppen av växthusgaser. Potentialen när det
gäller att spara energi är därför
stor.
Naturvårdsverket och Energimyndigheten anser att det
finns stora outnyttjade möjligheter att spara energi i befintliga
bostäder. I en utredning från 2004 har man bedömt att det finns
möjligheter att minska användningen av energi med 15-30 procent genom
konventionell teknik med bättre drift.
Ytterligare besparingar med
cirka 10 procent skulle kunna genomföras om de blir lönsamma i
samband med renoveringar. Och ska dessa potentialer realiseras krävs
mycket starkare styrmedel.
Samtidigt pågår en fortsatt
debatt om fastighetskatten. Trots att hela boendebeskattningen nyligen gjorts
om i grunden finns det ingen anledning att inte utveckla fastighetsskatten till
en klimatskatt på bostäder.
Om skatten på
bostäder ska få acceptans och legitimitet måste syftet
förtydligas. Det räcker inte med att hänvisa till att staten
behöver intäkterna och att bostäderna inte kan flytta utomlands.
Det är förstås viktigt att intäkterna behövs för
välfärden, men systemet för att ta ut skatt måste
också accepteras.
På vårt uppdrag har
opinionsinstitutet Novus Opinion under tiden 14-19 maj genomfört tusen
intervjuer med ett represen- tativt urval av befolkningen mellan 18 och 74
år.
Undersökningen visar att 81 procent anser att
klimatföränd- ringarna är mycket eller ganska allvarliga. Bara 3
procent tycker att dessa inte alls är allvarliga.
På frågan om fastighetsskatten ska
stimulera investeringar som är energibesparande svarar 56 procent att
detta är mycket bra eller ganska bra. Endast 14 procent tycker att det
är ett dåligt förslag.
En mycket klar majoritet,
78 procent, tror att fastighetsägare kommer att investera i
energibesparingar om det leder till att man betalar lägre fastighetsskatt.
Denna bild gäller genomgående och med små variationer
över alla åldrar och oavsett om man röstar på alliansens
partier eller på det röd-gröna blocket.
Vi
föreslår därför att nuvarande beskattning av
bostäder över tid växlas mot en klimatskatt. En sådan
ambition skulle få en helt annan legitimitet eftersom det nu är
uppenbart för väldigt många att samhället på alla
sektorer måste ha en politik som styr mot klimatmålet.
Vi vill ha en skatt som gör det lönsamt för
fastighets- ägaren att effektivisera energianvändningen, minska
på utsläppen av växthusgaser och i övrigt minska klimat-
belastningen. Den som betalar skatten kan således själv
påverka hur mycket man betalar genom att investera för ett
bättre klimat.
Den möjligheten finns inte alls idag.
Tvärtom går nuvarande boendebeskattning ofta på tvärs mot
samhällets klimatambitioner. Den som installerar en
solenergianläggning eller energieffektiva fönster får höjt
taxeringsvärde och ökad skatt (om man inte redan betalar 6000 kr om
året).
Idén att utveckla olika skatter till
miljöskatter är inte ny. Vi har redan system med differentierad
fordonsskatt på bilar och differentierad förmånsbeskattning av
tjänstebilar som båda har stimulerat till fler miljöbilar. Att
införa en klimatrelaterad fastighetsskatt innebär därför
ingen dramatik när man hunnit vänja sig vid tanken.
Det
är ett förslag som ligger i linje med utvecklingen av den övriga
beskattningen, där skatteväxling blivit en allt viktigare drivkraft.
Vi är dessutom övertygade om att en klimatrelaterad
fastighets- skatt kan konstrueras så att den uppfyller andra viktiga
villkor, som till exempel att den är kostnadseffektiv och enkel, fungerar
rättssäkert, transparent och förutsägbart samt får
rimliga fördelningspolitiska konsekvenser. I alla sådana delar
måste förslaget naturligtvis utredas vidare.
Vi har
själva inlett ett sådant utredningsarbete med hjälp av
framstående experter inom skatteområdet och på
miljöteknik i fastigheter. Under Almedalsveckan i Visby kommer vi att
presen- tera en färdig expertrapport och ett väl underbyggt
förslag till en klimatrelaterad fastighetsbeskattning.
En
klimatstyrande skatt på bostäderna leder till att alla aktörer
på bostadsmarknaden styr sina investeringar och åtgärder mot
minskad klimatbelastning. Det kommer att skapas drivkrafter för olika
klimatpåverkande åtgärder vid långsiktiga investeringar.
En omställning kommer att ske av energisystemet i riktning mot mer
förnybara och ekologiskt hållbara energislag samtidigt som en
teknikutveckling sker.
En klimatstyrande fastighetsskatt bör
ske på ett sådant sätt att ökad förbrukning relativt
sett blir dyrare och en minskad förbruk- ning successivt blir relativt
billigare.
Vi föreslår att en byggnads prestanda
avseende energi- användning läggs till grund för en
skattereduktion i förhållande till hur hög fastighetsskatt
man ska betala.
Varje byggnad ska deklareras utifrån
några enkla parametrar som blir bestämmande för hur hög
andel av fastighetsskatte- satsen just den byggnaden/fastigheten ska
betala.
Den fastighet som har goda klimatprestanda betalar en
lägre fastighetsskatt än motsvarande fastighet som har sämre
klimatprestanda i likhet med fordonsskatten. De nödvändiga
uppgifterna för att kunna fastställa denna andel kommer att kunna
redovisas på enkelt sätt i samband med de vanliga
fastighetstaxeringarna.
Vi är övertygade om att vårt
förslag kommer att kunna bli ett rejält bidrag för att motverka
klimathotet. Vi uppmanar båda regeringsalternativen att växla ut
nuvarande boendeskatter mot en klimatrelaterad fastighetsskatt.
Helst
bör en bred överenskommelse slutas i denna fråga över
blockgränserna så att boende och fastighetsägare vet hur de
långsiktiga villkoren ser ut när man ska göra sina energi-
investeringar.
SVANTE AXELSSON, generalsekreterare
Naturskyddsföreningen
STEN-ÅKE KARLSSON, vd Riksbyggen
KENT-OLOF STIGH, ordförande HSB Riksförbund |
|
HSB Landskrona och ytterligare 24 regionala
HSB-föreningar runt om i Sverige har kommit överens om att utarbeta
en gemensam klimat- strategi och teckna klimatavtal. Föreningarna startar
omedelbart ett gemensamt projekt som inom kort ska sätta konkreta
mål för hur utsläppen av växthusgaser ska
minskas användningen av förnyelsebara energikällor
ska öka den totala energianvändningen ska sänkas
energitjänsterna till bostadsrättsföreningarna ska
bli effektivare och mer klimatsmarta.
Totalt omfattar verksamheten i de 25 HSB-föreningarna drygt
320 000 lägenheter eller 93 procent av samtliga HSB-lägenheter.
Initiativet till HSBs klimatsatsning togs av ett antal unga medar- betare i HSB
som deltog i ett internt ledarutvecklingsprogram. Nu blir det
verklighet. Vi i HSB vill gå före i den klimatsatsning
som hela Sverige ska genomföra enligt överenskommelse inom EU. Min
övertygelse är att vi i HSB ska ha ett mer ambitiöst mål
än den minskning av utsläppen med 30 procent fram till 2020 som
regeringen har slagit fast för hela landet, säger Kent-Olof Stigh,
ordförande i HSB Riksförbund.
De konkreta målen kommer
att bestämmas av HSB-föreningarna i den gemensamma processen som nu
kommer igång. - Vi blir mer effektiva i att uppnå mål om alla
varit med och formulerat dem. Jag tror att vi kan nå långt eftersom
bostäderna har en stor potential när det gäller att spara energi
och bli mer klimatsmart, säger Kent-Olof Stigh.
|