Skånska Energi uppför miljövänlig geoenergianläggning till HSB

HSB kritiska till Landskrona stads energiplan

Landskrona stad måste skärpa sin målsättning. Att minska
koldioxid utsläppen med 20 procent fram till år 2020 är inte till- räckligt. Det anser HSB Landskrona i ett svar på stadens förslag på energiplan.

- Om inte Landskrona stad kan minska utsläppen av koldioxid ännu mer får vi svårt att leva upp till våra mål, som är en halvering av utsläppen år 2023 och redan 2012 ska vi minska med 20 procent med 2008 som basår, säger Sven Andersson, miljöansvarig på HSB Landskrona.

HSB Landskrona arbetar aktivt med miljö- och energifrågor, där den största utsläppskällan är uppvärmning av fastigheter. Alternativa energikällor som vindkraft, bergvärme och solceller finns ständigt med på agendan. - Vi sätter upp tuffa klimatmål för att visa att vi tar klimatfrågorna på största allvar. Därför är vi till viss del kritiska till Landskronas energiplan, som vi tycker i stort sett bara är en fjärrvärmeplan och bör kompletteras med framför allt geotermi, bergvärme, vindkraft och solceller, säger Kenneth Håkansson, vd för HSB Landskrona.

HSB Landskrona för diskussioner med övriga HSB-föreningar i Skåne om att bilda ett vindkraftskooperativ med de boende som andelsägare. - Vindkraft är ett bra sätt att säkerställa energi- åtgång utan klimatpåverkan och därför menar vi att energiplanen bör kompletteras med lämpliga platser för nya vindkraftverk och hur man kan bygga ut den nuvarande produktionen, säger Sven Andersson, som också tror att vi inom en snar framtid kommer att få se nyproducerade småhus, som med hjälp av solceller har en egen småskalig elproduktion.

När det gäller fjärrvärme ser HSB Landskrona det som mycket angeläget att Landskrona stad säkerställer en gynnsam pris- utveckling och att den energi som produceras och distribueras är klimat- och miljömässigt neutral.

I annat fall kommer inte fjärrvärmen att vara ett konkurrens- kraftigt alternativ för uppvärmning, säger Kenneth Håkansson, som också ser en risk för kraftiga avgiftshöjningar vid en eventuell bolagisering och i en förlängning en försäljning av stadens energi- och va-nät. Vi vill att man studerar den ökande prisutvecklingen i Ängelholm efter det att kommunens energibolag såldes till Öresundskraft i Helsingborg, innan man går vidare.

Avslutningsvis skriver HSB i sitt yttrande att energiplanen i stor utsträckning är en fjärrvärmeplan och måste kompletteras med analys och förslag på hur även geotermi, solceller, vindkraft etc kan användas för att tillgodose det framtida energibehovet inom Landskrona Stad.

HSB föreslår grön skatteväxling på bostäder

LÖNSAM MILJÖINVESTERING "Vi vill ha en beskattning som gör det lönsamt för fastighetsägare att effektivisera energianvändningen, reducera utsläppen av växthus- gaser och i övrigt minska klimatbelastningen. Den som betalar skatten ska själv kunna påverka storleken genom att investera för ett bättre klimat."

Naturskyddsföreningen, Riksbyggen och HSB anser sig ha stöd av opinionen när de idag lägger fram ett gemensamt förslag.

Enligt ordföranden i FN:s klimatpanel måste världens utsläpp av växthusgaser börja minska inom sju år om inte den globala medeltemperaturen ska öka med mer än två grader. Och i Sverige finns en parlamentarisk enighet om att minska utsläppen med 75-90 procent till 2050.

Om detta ska vara möjligt måste vi nu utveckla vårt skattesystem så att det ger de rätta signalerna till individer och företag. Utmaningen är gigantisk. Bostadssektorns energiförbrukning utgör en mycket stor andel av den samlade miljöbelastningen, totalt cirka 30 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Potentialen när det gäller att spara energi är därför stor.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten anser att det finns stora outnyttjade möjligheter att spara energi i befintliga bostäder. I en utredning från 2004 har man bedömt att det finns möjligheter att minska användningen av energi med 15-30 procent genom konventionell teknik med bättre drift.

Ytterligare besparingar med cirka 10 procent skulle kunna genomföras om de blir lönsamma i samband med renoveringar. Och ska dessa potentialer realiseras krävs mycket starkare styrmedel.

Samtidigt pågår en fortsatt debatt om fastighetskatten. Trots att hela boendebeskattningen nyligen gjorts om i grunden finns det ingen anledning att inte utveckla fastighetsskatten till en klimatskatt på bostäder.

Om skatten på bostäder ska få acceptans och legitimitet måste syftet förtydligas. Det räcker inte med att hänvisa till att staten behöver intäkterna och att bostäderna inte kan flytta utomlands. Det är förstås viktigt att intäkterna behövs för välfärden, men systemet för att ta ut skatt måste också accepteras.

På vårt uppdrag har opinionsinstitutet Novus Opinion under tiden 14-19 maj genomfört tusen intervjuer med ett represen- tativt urval av befolkningen mellan 18 och 74 år.

• Undersökningen visar att 81 procent anser att klimatföränd- ringarna är mycket eller ganska allvarliga. Bara 3 procent tycker att dessa inte alls är allvarliga.

• På frågan om fastighetsskatten ska stimulera investeringar som är energibesparande svarar 56 procent att detta är mycket bra eller ganska bra. Endast 14 procent tycker att det är ett dåligt förslag.

• En mycket klar majoritet, 78 procent, tror att fastighetsägare kommer att investera i energibesparingar om det leder till att man betalar lägre fastighetsskatt.

Denna bild gäller genomgående och med små variationer över alla åldrar och oavsett om man röstar på alliansens partier eller på det röd-gröna blocket.

Vi föreslår därför att nuvarande beskattning av bostäder över tid växlas mot en klimatskatt. En sådan ambition skulle få en helt annan legitimitet eftersom det nu är uppenbart för väldigt många att samhället på alla sektorer måste ha en politik som styr mot klimatmålet.

Vi vill ha en skatt som gör det lönsamt för fastighets- ägaren att effektivisera energianvändningen, minska på utsläppen av växthusgaser och i övrigt minska klimat- belastningen. Den som betalar skatten kan således själv påverka hur mycket man betalar genom att investera för ett bättre klimat.

Den möjligheten finns inte alls idag. Tvärtom går nuvarande boendebeskattning ofta på tvärs mot samhällets klimatambitioner. Den som installerar en solenergianläggning eller energieffektiva fönster får höjt taxeringsvärde och ökad skatt (om man inte redan betalar 6000 kr om året).

Idén att utveckla olika skatter till miljöskatter är inte ny. Vi har redan system med differentierad fordonsskatt på bilar och differentierad förmånsbeskattning av tjänstebilar som båda har stimulerat till fler miljöbilar. Att införa en klimatrelaterad fastighetsskatt innebär därför ingen dramatik när man hunnit vänja sig vid tanken.

Det är ett förslag som ligger i linje med utvecklingen av den övriga beskattningen, där skatteväxling blivit en allt viktigare drivkraft.

Vi är dessutom övertygade om att en klimatrelaterad fastighets- skatt kan konstrueras så att den uppfyller andra viktiga villkor, som till exempel att den är kostnadseffektiv och enkel, fungerar rättssäkert, transparent och förutsägbart samt får rimliga fördelningspolitiska konsekvenser. I alla sådana delar måste förslaget naturligtvis utredas vidare.

Vi har själva inlett ett sådant utredningsarbete med hjälp av framstående experter inom skatteområdet och på miljöteknik i fastigheter. Under Almedalsveckan i Visby kommer vi att presen- tera en färdig expertrapport och ett väl underbyggt förslag till en klimatrelaterad fastighetsbeskattning.

En klimatstyrande skatt på bostäderna leder till att alla aktörer på bostadsmarknaden styr sina investeringar och åtgärder mot minskad klimatbelastning. Det kommer att skapas drivkrafter för olika klimatpåverkande åtgärder vid långsiktiga investeringar. En omställning kommer att ske av energisystemet i riktning mot mer förnybara och ekologiskt hållbara energislag samtidigt som en teknikutveckling sker.

En klimatstyrande fastighetsskatt bör ske på ett sådant sätt att ökad förbrukning relativt sett blir dyrare och en minskad förbruk- ning successivt blir relativt billigare.

• Vi föreslår att en byggnads prestanda avseende energi- användning läggs till grund för en skattereduktion i förhållande
till hur hög fastighetsskatt man ska betala.

• Varje byggnad ska deklareras utifrån några enkla parametrar som blir bestämmande för hur hög andel av fastighetsskatte- satsen just den byggnaden/fastigheten ska betala.

• Den fastighet som har goda klimatprestanda betalar en lägre fastighetsskatt än motsvarande fastighet som har sämre klimatprestanda i likhet med fordonsskatten. De nödvändiga uppgifterna för att kunna fastställa denna andel kommer att kunna redovisas på enkelt sätt i samband med de vanliga fastighetstaxeringarna.

Vi är övertygade om att vårt förslag kommer att kunna bli ett rejält bidrag för att motverka klimathotet. Vi uppmanar båda regeringsalternativen att växla ut nuvarande boendeskatter mot en klimatrelaterad fastighetsskatt.

Helst bör en bred överenskommelse slutas i denna fråga över blockgränserna så att boende och fastighetsägare vet hur de långsiktiga villkoren ser ut när man ska göra sina energi- investeringar.

SVANTE AXELSSON, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

STEN-ÅKE KARLSSON, vd Riksbyggen

KENT-OLOF STIGH, ordförande HSB Riksförbund

HSB Landskrona deltar i arbetet med klimatavtal för över 320 000 lägenheter

HSB Landskrona och ytterligare 24 regionala HSB-föreningar runt om i Sverige har kommit överens om att utarbeta en gemensam klimat- strategi och teckna klimatavtal. Föreningarna startar omedelbart ett gemensamt projekt som inom kort ska sätta konkreta mål för hur
• utsläppen av växthusgaser ska minskas
• användningen av förnyelsebara energikällor ska öka
• den totala energianvändningen ska sänkas
• energitjänsterna till bostadsrättsföreningarna ska bli effektivare
• och mer klimatsmarta.

Totalt omfattar verksamheten i de 25 HSB-föreningarna drygt
320 000 lägenheter eller 93 procent av samtliga HSB-lägenheter. Initiativet till HSBs klimatsatsning togs av ett antal unga medar- betare i HSB som deltog i ett internt ledarutvecklingsprogram.
Nu blir det verklighet.

–Vi i HSB vill gå före i den klimatsatsning som hela Sverige ska genomföra enligt överenskommelse inom EU. Min övertygelse är att vi i HSB ska ha ett mer ambitiöst mål än den minskning av utsläppen med 30 procent fram till 2020 som regeringen har slagit fast för hela landet, säger Kent-Olof Stigh, ordförande i HSB Riksförbund.

De konkreta målen kommer att bestämmas av HSB-föreningarna i den gemensamma processen som nu kommer igång. - Vi blir mer effektiva i att uppnå mål om alla varit med och formulerat dem. Jag tror att vi kan nå långt eftersom bostäderna har en stor potential när det gäller att spara energi och bli mer klimatsmart, säger Kent-Olof Stigh.